En riktig klassiker minsann. Ljusslingan från Granit finns även hos oss. Den ger mysigt ljus med hjälp av en dimmer. Jag tycker att nästan en dimmer till denna slinga är en förutsättning, det blir så vansinnigt starkt ljus annars.
Influensa. Så simpel är förklaringen till min totala frånvaro här på bloggen sista tiden. Influensa med stora bokstäver. Men jag var inne på de sista dagarna med feber förra veckan och uppfattade i alla fall att det var dags för belysning i Fabriken. Som tur var så är vi ju två tappra som står vid spakarna i Fabriken och fina Anna har verkligen jobbat på bra när jag varit ur funktion. Bästa kompanjonen är hon allt det måste jag bara säga.
Våra sänglampor är två riktigt gamla och välanvända bygglampor. Rostiga och färgfläckiga med söndertorkade kablar hittades den ena hos svärfar och den andra för en ynka femma på loppis i somras. Nu har de fått nya svarta textilbeklädda sladdar och jag gillar dom.
Jag tänkte bara låta belysningstemat passera helt och hållet först. Men så kom det sig att jag väcktes med sång, frukost på sängen och paket just den morgonen. Ett av paketen innehöll ett nytt objektiv. Och ärligt talat, hur många av er hade kunnat låta bli att alla runt i pyjamasbyxor och myströja och provfotografera åtminstone lite grann? Jag kunde i alla fall inte låta bli. Men den lilla ork som börjat smyga sig tillbaka då febern börjat retirera, räckte inte så långt som till att göra ett blogginlägg.
Men idag ville jag ändå ge ifrån mig ett livstecken, en liten blinkning med lampan liksom...
kram | tina
