Hemma. Tillbaka i en relativt vanlig vardag. Varje gång när vi flyger i väg för att semestra i värmen så är det som om vi trycker på någon slags knapp som pausar livet här hemma och liksom svischar över oss till en slags parallell värld. Eller nja, typ så i alla fall. Fast när man kollar på salladen i landet så har den verkligen inte varit försatt i något pausläge minsann. Den har förvandlats till en galen salladsbuske. Jag höll på att skratta ihjäl mig.
I år hade jag släppt rodret helt och lät som sagt övriga familjen ta hand om utlandsveckan. Storasyster tog snabbt kommandot och vips så bokades Mallorca och Palma Nova/Magaluf. Det var en upplevelse på många sätt. Vattnet var turkost och sanden ljus och fin på samtliga tre stränderna i området. Magalufstranden var finast tyckte vi men det var också såklart den minst lugna stranden. Jag har aldrig känt mig så präktig och gammal som just där bland alla hårt festande och för all del väldigt glada skandinaviska ungdomarna. Jösses.
Jag och mannen kommer inte att åka tillbaka just dit även om Mallorca och till exempel Cala Millor med all säkerhet kommer att besökas med regelbundenhet. Men våra två små fina tonårstjejer som för all del skruvade obekvämt på sig emellanåt när de blev busvisslade på eller råkade höra hur grabbarna snackade, säger båda med ett illa dolt leende lekandes i mungipan att de minsann kommer att åka tillbaka.
Motvilligt måste jag erkänna att jag nog lite kan förstå tjusningen i alla fall delvis. Musiken som strömmade ner från Grabbarna Grus Beach club fick även mig att bli lite partysugen. Men bara lite lagom. Jag hoppas och tror att vårt besök gav våra tjejer en tydlig bild av vad som kan väntas på en partyort vid Medelhavet och att de med vår omsorg kommer att möta den med glädje och klokhet. Och att de använder solskydd och dricker mycket vatten ;)
photo: tina@sundling.info
