2014-06-22

min midsommar blev precis som jag önskade och nästan lite till

 
 
I dag somnade jag om efter några vakna timmar långt innan någon annan än jag och fåglarna var vakna. Jag tog igen de vakna timmarna med råge och tog värsta tonårssovmorgonen. Sånt kan ju få mig att bli alldeles stressad när jag inser att lunchen är närmre än normal frukosttid. Men i dag fick jag till och med backa tillbaka ini sovrummet när jag studsat upp. Finaste mannen kom nämligen emot mig i köket med en iordninggjord frukost-på-sängen-bricka. Oj. Värsta bästa starten på denna söndag.
 
 
 
 
Som om inte det vore nog så pågår det just i denna stund bokning av semesterresa i köket. Utan mig. Eller alltså jag ska ju givetvis få följa med. Men jag ska få bli överraskad och slippa hålla i spakarna och boka och bestämma. Semesterfeeling bara det. Att slippa ta beslut...
 
 


Årets upplaga av kransar var väldigt fina men enligt vissa kanske lite fuskiga, eftersom vi blandade vår egna jättedaggkåpa med köpta blommor. Men vi gjorde dom själva, bland blåsiga solstrålar utanför vårt köket. Vi mumlade och svor tyst men skrattade mest och blev nöjda. Så som det ska vara. De minsta barnen i sällskapet använde inte sina kransar ens så länge att jag hann fånga det på bild. Ungefär så som det också brukar vara. Ändå ska kransar göras, det hör ju till.




Resterna av kranstillverkningen fick ligga kvar mest under hela midsommardagen. En dag som var alldeles ljuvligt mysig med lugna rörelser och familjemys från morgon (läs förmiddag för vissa) till kväll. Kvällsmat i soffan och en feelgoodfilm. Naturligtvis var det en lagom portion fotboll inblandat i vårt soffmys också. Går inte att unvika liksom. Fast jag lider inte. Tvärtom så gillar jag att lyssna på familjen som analyserar, ifrågasätter och ropar; snyyyygt och gööööttt. Jag har ju alltid min Ipad att vila ögonen på om jag vill.



 
Idag är det lite kallt om fötterna tycker jag och tassar runt i yogapants och raggisar och längtar ärligt talat lite efter utlandssemestern som bokas uppe i köket just nu...
 
 
 
foto: Tina Sundling | pepparochvanilj.se