Jag har på många sätt påbörjat
en resa. En resa med en hel del otäcka och omtummlande stopp. Jag har mött många
sanningar på perrongen och konduktörerna har inte alltid sagt
roliga saker. Allt har jag heller inte riktigt förstått eller hållit med om,
till en början med. Men där jag befinner mig just har jag oerhört fina och
energigivande medpassagerare och jag hoppas denna del av resan
ska bli lång.
Biljetten ovan fann jag lite bakom någonting
och på golvet i en lägenhet där ingen längre bor. I en lägenhet där jag och min
mamma och mina bröder känner sorg, vemod och där vi översköljs av
minnen. Mammas lillebror gick bort precis innan jul och mamma
samlar ihop och avslutar hans hem. Han var ensam och jag ångrar mig lite. Jag
kunde funnits mer, liksom.
Men jag ska vårda biljetten, och jag ska se
till att resan blir otrolig. Mitt livs resa...
T i n a